Mr Betman: Snart kommer den största boomen i världshistorien!

Brittiska huspriser sjönk i januari, enligt en rapport från webbtjänsten Rightmove på måndagen. Det genomsnittliga utbudspriset sjönk med 1,9 procent, till 213.570 pund i januarimätningen, jämfört med föregående månad. Jämfört med samma månad 2007 sjönk priserna 7,3 procent. Mycket låga nivåer av nya objekt som kommer ut på marknaden (43.000 den här månaden jämfört med 89.000 i januari förra året) pressar valmöjligheterna, enligt Rightmove. Deras prognos är fortsatt att marknaden bottnar under senare delen av 2009.

Gula tänder? - Vi har lösningen!

Sluta deppa. Finanskrisen kommer att föda några av de starkaste bolag som någonsin skapats - och en ny gyllene ekonomisk tidsålder. Det spår en av världens största riskkapitalister. Det är Tim Draper, en man med makt över motsvarande 53 miljarder kronor genom bolagen Draper Fisher Jurvetson (DFJ), som kommer med den optimistiska spådomen mitt i finansmörkret. Många av de bästa företagen genom tiderna har skapats under tider av depression eller recession, säger Tim Draper till DN Ekonomi.
Själv tror han att vi är på väg mot "den största ekonomiska boomen i världshistorien" när dammet från kraschen lagt sig om fyra, fem år. Det för att det blir billigare att bygga bra företag och för att de företag som lyckas få finansiering kommer att ha mindre konkurrens om innovationerna. En del av förklaringen är också att folk blir kreativa i dåliga tider. Folk blir avskedade och säger: Det där funkade inte. Då får jag prova något annat. Och det är det där "något annat" som vi letar efter, säger han.

Själv storsatsade han sig igenom IT-kraschen åren efter millennieskiftet. Bolaget har gjort över 650 investeringar sedan starten 1985, bland dem Skype och Hotmail. Budskapet till Tim Drapers bolag är nu att överleva. Man vill inte gå vilse under nästa år och försvinna. Man vill komma ut på andra änden av recessionen om ett år, ett år och ett halvt, och ha en uppgift, säger Don Wood, ansvarig för firmans globala fond. Men att inte investera sig genom krisen anser man sig inte ha råd med. För vi vet inte när de största företagen kommer att dyka upp. En oproportionerligt stor del av dem kommer i tider som de här, säger Tim Draper.

Övervikt ? Vi söker 20 personer som vill tappa all sin övervikt.

Vilka är krisens vinnare VA har tagit tempen på några aktörer:

Axfoods lågpriskedja Willys med 110 butiker som omsätter drygt 15 miljarder har fått nya kundgrupper när folk börjar hålla hårdare i plånboken. Livsmedelskedjorna brukar klara sig hyfsat, alla måste ju ha mat. Och för vår del kan konjunkturen vändas till vår fördel. Vi har sett nya kundgrupper komma till oss under hösten och jag kan inte se någon annanförklaring än att folk börjar blir rädda om sina pengar, säger, Thomas Evertsson, VD Willys Stockholm.

Erik Penser grundare och ägare Erik Penser Bankaktiebolag. Tokrekryterar för att firman han startade efter att ha förlorat det mesta av sina tillgångar under lågkonjunkturen i början av 1990-talet ska stå rustad när krisen är över. Att anställa ett trettiotal personer i dessa tider kan naturligtvis vara äventyrligt, men tanken är att ha en bredare plattform när konjunkturen vänder. Jag har alltid tyckt om att göra tvärtemot den allmänna uppfattningen och har ofta agerat på det här sättet, även om jag har blivit försiktigare efter allt det som hände mig 1991. Men numera bygger jag inget med lånade pengar.

Vd Peter Melbi för Erik Pensers Bankaktiebolag talar mycket om vikten av att skapa en personlig bank. En bank som kan attrahera de där riktigt rejält rika kunderna. För här handlar det om förmöget folk. Vi brukar säga att kunderna inom Privatbanken ska ha 10 miljoner med två plustecken framför, säger Peter Melbi. Det vill säga i praktiken är det ingen idé att knacka på utan att ha åtminstone 30–40 miljoner på kontot. Då, å andra sidan, verkar banken beredd till det mesta för att få dig som kund. Är det någon av våra kunder som behöver hjälp med att gå ut med hunden i helgen så ska vi väl kunna ordna det också, säger Peter Melbi. Värt att notera är dock att när det gäller andra tjänster hos bolaget, utanför Privatbanken, är inträdeskravet lägre, cirka 2 miljoner kronor.

Erik Penser Bankaktiebolag har två affärsområden, Investment Banking och Private Banking. Det förstnämnda jobbar med institutionell aktiehandel och företagsaffärer (Corporate Finance). Peter Melbi hoppas mycket på de många familjeföretag som inom kort ska säljas. Ett stort antal fyrtiotalister kommer att sälja sina företag framöver när de pensioneras. Sammanlagt är det omkring 180000 företag som ägs av 40-talister. Många kommer att vara till salu och vi jobbar aktivt för att få sådana uppdrag.

Det andra affärsområdet, Private Banking handlar om kapitalförvaltning, aktierådgivning och försäljning av strukturerade produkter. Det sistnämnda, strukturerade produkter, riskerar att bli en ekonomisk smäll för ett stort antal av Erik Pensers kunder. Via återförsäljare har banken sålt aktieindexobligationer för 150 miljoner med Lehman Brothers som emittent. I och med Lehman Brothers konkurs i höstas är de pengarna nu i fara. Det är annars Privatbanken som huvudsakligen är i fokus när Peter Melbi vill växa snabbt. Den startade sommaren 2008. Det gäller att hitta tillräckligt många kunder med riktigt mycket pengar. Där är man inte än, det blygsamma antalet kunder borde bekymra bolagets vd. Vi har en handfull kunder, säger Peter Melbi lite svepande. Men att bearbeta den här kundgruppen tar tid. Upp till något år ibland. Det är ett stort beslut att flytta hela eller delar av sin förmögenhet till en ny förvaltare. På sikt är målet att förvalta ett antal miljarder.

Peter Melbi gör ingen hemlighet av att man fiskar bland storbankernas kunder. En annan mycket intressant kategori är utlandssvenskar som flyttar hem, dels för att de börjar bli äldre, dels för att arv-, gåvo- och förmögenhetsskatten nu är borta i Sverige. Här kan det handla om familjer som inte har 30–40 miljoner utan snarare 300–400 miljoner kronor i placerbara tillgångar, säger Peter Melbi.

Erik Penser Bankaktiebolag är på ett sätt drabbat av krisen som alla andra. Rapporten för tredje kvartalet redovisade intäkter på 24 miljoner och en förlust på hela 36 miljoner kronor. I bokslutet om några veckor kommer förlusten att ha stigit ytterligare. Den planerade börsintroduktionen är lagd i malpåse. Men det finns samtidigt en viktig faktor som skiljer banken från många av konkurrenterna. Erik Penser med bolaget Yggdrasil, som äger Erik Penser Bankaktiebolag till 100 procent, är helt obelånat. Inte en krona i skuld. Det är goda nyheter när finansvärlden kraschar och amerikanska investmentbanker släcker ner en efter en...

Budson - Öresauktioner och Lägsta budet auktioner

Biogaia kan nu betrakta tiden som förhoppningsbolag i backspegeln. En stark vinsttrend, som kan väntas fortsätta, och en skuldfri balansräkning är skäl nog för placerare att titta på bolaget. Köp. Det skriver Dagens Industri i en analys i måndagens tidning. Med en kassa som växer snabbare än investeringsbehovet börjar det även peka mot en kommande utdelning från bolaget, om inte i år så i alla fall nästa år, skriver tidningen. Bolaget handlas till p/e 18 räknat på den vinst som tidningen förutspår. Biogaia betalar dock ingen skatt och det kan därför vara mer rättvisande att i stället titta på värderingen i förhållande till vinsten före skatt. Multipeln sjunker då till drygt 13.

Axier.SE - Nya analyser varje dag, följ utvecklingen av OMX, Ericsson, H&M, ABB mfl. Analyserna kommer innan handeln öppnar för dagen.

En miss i Försäkringskassans datasystem gör att tusentals sjukpensionärer riskerar att få restskatt. Alla som är födda efter 1943 räknas som folkpensionärer och därför dras alldeles för lite skatt, skriver Nerikes Allehanda. Bara nio procent hade dragits i skatt. Felet uppstod när nya skatteregler införde vid årsskiftet. Försäkringskassan hoppas att felet ska vara avhjälpt i februari. Vi tittar också på hur vi ska kunna göra en retroaktiv åtgärd och informera kunderna, säger Försäkringskassans presschef Ann-Sofie Blomkvist.

Skydda din privatekonomi mot arbetslöshet!

USA:s regering, som nu förstår att bankkrisen är betydligt större än först antagits, lägger nu grunden för en andra fas i sina räddningsförsök, med planer att rensa ut dåliga tillgångar som paralyserar det finansiella systemet. Tjänstemän vid finansdepartementet, Federal Reserve och Federal Deposit Insurance Corp (FDIC) för samtal med den tillträdande Obama-administrationen om en plan för att skapa en statlig bank som skulle köpa upp de dåliga investeringarna och lånen som ligger bakom de enorma förlusterna som de amerikanska bankerna fortsätter att rapportera, uppger regeringstjänstemän. Dessutom övervägs en ytterligare, gigantiskt statlig garanti för bankernas tillgångar mot ytterligare förluster.

3D-printrar är framtiden. Lyssna bara på namnet. Det handlar om en mackapär som enkelt snidar fram vilken fysisk form som helst – in i minsta detalj – efter en skiss i datorn. Med andra ord drömprylen till hobbyrummet. Det enda problemet är att 3D-printrar är svindyra. Nu lanseras nättjänsten Shapeways som tar emot dina ritningar och sedan printar dem på beställning. Men det slutar inte där. Det är även möjligt att sälja dina figurer direkt via Shapeways.com.

Det är riktigt coolt. Tänk dig att kunna välja material som printern ska "skriva" ut i. Dagens handarbetare verkar gå en mörk framtid till mötes... Det kan ju bli utskrifter i tyg, plast, metall osv.

Selected Gadgets - MrGizmo.se

Carnegies vd Mikael Ericson kommer undan med mild kritik när advokatbyrån Setterwalls granskat affärerna som fällde banken. En ännu opublicerad rapport lägger visserligen det formella ansvaret för den bristande kontrollen och styrningen på Ericson, men samtidigt påpekas att han varit på Carnegie en kort tid. I kritiken sägs bland annat att Ericson inte "i tillräckligt snabb takt" avvecklat exponeringen mot den högbelånade finansmannen Maths O Sundqvist, skriver Svenska Dagbladet som tagit del av rapporten.

Staten tog genom Riksgälden över banken den 10 november sedan Finansinspektionen (FI) dragit in Carnegies banktillstånd. Sjunde AP-fondens vd Peter Norman utsågs till ny ordförande och beställde granskningen av Setterwalls. Han tycker att kritiken mot Ericson är mild. Som högsta chef kan man aldrig stå helt fri från det som händer i ens bolag. Men det går inte att påvisa att Ericson har tagit några felaktiga beslut. Det som har handlagt den här stora exponeringen har rensats ut, säger Peter Norman till SvD.

Det har blivit omvända världen med aktieutdelningar. Förut var det ett kristecken när bolagen sänkte utdelningarna. Men att inte sänka nu är politiskt inkorrekt. Det stora utdelningsrekordet slogs våren 2007 då runt 213 miljarder kronor delades ut när företag som Volvo och Telia Sonera såg över sin kapitalstruktur och skiftade ut mångmiljardbelopp i extra utdelningar. I år finns det få bolag som kan undvika en sänkning av utdelningarna, vilket, enligt Carnegies analytiker, innebär att utdelningarna landar på ungefär 110 miljarder kronor. En given förklaring är den dåliga konjunkturen och att vinsterna sjunker. Men frågan är mer komplex än så.

Börsbolagens förmåga att dela ut pengar har ett starkt signalvärde. Företag strävar efter att ha en uthållig utdelningsnivå som successivt kan höjas. För att lyckas med det är den ordinarie utdelningen i förhållande till vinsten ofta lågt satt. Därmed behöver inte den summa som betalas ut till aktieägarna varje år påverkas av en lågkonjunktur eller en vinstsvacka. Företagen har ändå råd att betala ut utdelningen.

Ett bolag som måste sänka sin ordinarie utdelning till sina ägare ger en kraftig signal om att bolaget befinner sig i någon form av problem. Men i den svåra kreditkris som pågår tvingas både aktieägare och styrelser att omvärdera den tidigare så heliga ordinarie utdelningen. Mycket talar för att logiken nu blir den omvända. De bolagsstyrelser som inte sänker sina utdelningar riskerar anklagelser om att inte vara tillräckligt krismedvetna. En annan anledning till återhållsamma utdelningar är de många varsel som de svenska börsbolagen tvingats lägga. Det är inte riktigt läge för aktieägarna att kräva sin andel av de goda vinsterna från 2008 när tusentals arbetstillfällen försvinner. Att dela ut miljarder till aktieägarna kan under sådana omständigheter vara direkt skadligt för bolagskulturen men också för varumärket.

I 10 av 25 av börsens verkliga tungviktarbolag är vårens utdelningar i fara. Förutom de fyra storbankerna som alla pressas av tilltagande kreditförluster och slimmade balansräkningar finns här en rad rörelsedrivande bolag som Autoliv, Boliden, Eniro och Volvo.

Finansiellt starka bolag som Ericsson, Hennes & Mauritz och Telia Sonera väntas däremot fortsätta att skifta ut kapital till sina ägare i oförminskad takt. Exempelvis Hennes & Mauritz har en urstark balansräkning med en finansiell nettofordran på 22 miljarder kronor, vilket gör bolaget relativt opåverkat av den rådande finanskrisen. Förra året delades 11,5 miljarder kronor ut till familjen Persson och de andra ägarna och inget talar för att det beloppet minskar i vår.