Mr Betman: Gå i fängelse utan att passera gå...

Indien har sina ständiga terrorattacker och Ryssland sina krig i forna Sovjet. I Kina skyr regimen social oro mer än pesten. Tillväxtländerna lever alltid med en hög riskfaktor. Det är inte länge sedan som världens stora tillväxtekonomier av vissa bedömare ansågs vara frikopplade från den rika världens ekonomiska bekymmer. Tillväxten i länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien – de så kallade Bric-länderna – skulle väga upp nedgången i USA enligt tanken om ”decoupling”. Men utvecklingen de senaste månaderna visar att även detta ekonomiska modeord nu kan förpassas till historiens skräphög i gott sällskap med andra uttjänta begrepp som ”ny ekonomi” och ”superkonjunktur”.

I den globalt sammanflätade ekonomin märker förstås även de stora tillväxtmarknaderna av tvärstoppet i västvärldens kreditsystem och den kraftigt minskade efterfrågan från USA, EU och Japan. Även ryska, kinesiska, indiska och brasilianska företag tvingas i dessa dagar betala dyrt för att finansiera sina investeringar.

Den senaste tiden har oron i stället tilltagit för att världens stora tillväxtduo, Kina och Indien, ska dras med ner i dyn och snarare förstärka än förhindra en global recession. Kinas export- och importsiffror för november som publicerades i förra veckan var chockartade. Exporttillväxten sjönk från 19 procent i oktober till -2 procent i november. Med importen var det än värre ställt, en minskning med 18 procent från en årstillväxt på 16 procent. Antalet exportorder från utländska kunder krymper hastigt. Exporten av stålprodukter minskade med över en tredjedel jämfört med november 2007.

Till skillnad från Indien är Kina finansiellt väl rustat för att stimulera den egna ekonomin. Landets valutareserver är enorma, handel med omvärlden genererar stora överskott och statsbudgeten ligger på plus. Indien har däremot alarmerande svaga statsfinanser. Landets budgetunderskott på runt 8 procent av BNP förhindrar Singh-regeringen från att införa större stimulanspaket. BNP-tillväxten sackar detta kvartal till 7,6 procent, mot drygt 9 procent närmast föregående kvartal. Nästa år riskerar tillväxten att landa på 5,5 procent, om inte ännu lägre. Exporten föll tillbaka i oktober med 12 procent efter en uppgång med 51 procent samma månad i fjol.

Allt tyder på att Mathias Fredriksson, 35, om en månad får sitt fängelsestraff omvandlat – till något i stort sett lika allvarligt: En fotboja som gör det omöjligt att tävla. Den första juni stannades Mathias Fredriksson av norsk polis när han körde i 146 kilometer i timmen på en åttioväg. Tingsrätten i Nord-Gudbrandsdal dömde honom till sexton dagar i fängelse, men straffet skulle avtjänas i Sverige. Fredriksson låter ändå lättsam när han får höra att allt tyder på att han får fotboja. Redan när domen avkunnades sa han att han skämdes över att ha överstridit fartgränserna med drygt sextio kilometer i timmen. Nu önskar han bara att straffet blir lindrigt.

Jag vet inte hur stor fotbojan är. Jag hoppas att den inte är som på Bröderna Daltons tid, så att en stor svart klump hänger efter en. Då blir det svårt att åka skidor, säger han.

Beslutet om fotboja förväntas komma någon vecka före VM i Liberec. För att kunna delta i säsongens höjdpunkt måste Fredriksson först ansöka om uppskov, sedan få rätt – och då lyckas flytta straffet. Jag har sagt att jag är skidåkare och att de måste lägga allt åt sidan. Jag hoppas att det räcker, säger han.

Att avtjäna sitt straff med fotboja – så funkar det:
Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att i stället få avtjäna sitt straff med intensivövervakning – fotboja.

Den dömde övervakas då dygnet runt med hjälp av en sändare som sätts fast runt foten. Personen avtjänar sitt straff i hemmet och får bara vistas utanför bostaden på särskilt angivna tider och för vissa bestämda ändamål. Frivården kontrollerar att detta följs.

Missköts intensivövervakningen får den dömde i stället avtjäna tiden i fängelse.

Källa: Kriminalvården/Aftonbladet